Värme!!

Idag var det varmt! Jag trivs inte med att säga att -3 grader känns varmt men... så är det, jämfört med vad det varit!

Dagen bjöd på en cykeltur via Dalsjö till Alsbäck. Vägen kändes riktigt vintrig, med snövägbana och helt snötäckta åkrar på sidan, och med lite solsken blev det en jättetrevlig vintercykling! Från Alsbäck kände jag för att fortsätta mot Islingby och Domnarvet, inte lika kul sträcka att cykla kanske men helt klart värt det. Från Domnarvet blev det Gamla Faluvägen hem, som vanligt. 13 kilometer landade sträckan på!

GOTT NYTT ÅR, allesammans! Låt oss hoppas att 2011 bjuder på riktigt mycket cykling! Jag själv har planer på att cykla från Venedig, via Österrike och Tyskland, hem till Borlänge nu i sommar. Det enda som saknas än är sällskap, men jag hoppas att jag hittar någon som vill följa med. Annars blir det en tur i Sverige, kanske ner mot västkusten/Göteborg :)

Aspeboda

Jag känner att jag kommit i fas med vinterträningen. Eller ja, egentligen borde jag väl kanske träna mer, men några cykelturer i veckan känner jag mig helt nöjd med! Idag var det återigen dags. Nästan 16 kilometer blev det idag igen (Tänk att det alltid blir 16km när man åker nånstans från Ornäs och tillbaka...), i nordlig riktning.

Det var någonstans mellan -5 och -10, en temperatur som jag lärt mig hur mycket kläder jag bör använda! Därför blev rundan väldigt behaglig faktiskt. Svängde av efter Aspeboda Golfbana mot Barkarbacken, så man kommer fram på vägen mellan Aspeboda och Olsbacka. Passerade sen i utkanten av Aspeboda och kom bort till Gunnarsbo, där jag åkte tillbaka mot Ornäs via "centrala" Aspeboda. Vägarna i Aspebodatrakten var riktiga vintervägar men jag blev förvånad över att vägen mot Ornäs var så pass snöfri som den var. Visserligen lite isfläckar på vissa ställen men inte så farligt.

Stänkskärmshaveri

Även idag kostade jag på mig en liten cykeltur fastän temperaturen låg runt -10. Idag blev det en tur österut, genom Tomnäs, Kyna och Storsund. Väl framme i Storsund tog jag ett varv förbi kursgården och in på en mindre väg som leder ut mot Runnleden. Den lilla vägen var dock inte plogad sedan den sista snön föll så det var lite slirigt att ta sig fram. Strax innan jag var framme vid Runnleden lyckades jag tappa den främre stänkskärmen av någon konstig anledning, så den fick sitta på pakethållaren på tillbakavägen till Ornäs. 10,5 kilometer blev det iallafall!

TOA-triangeln

Efter flera veckor av -10 eller kallare så steg temperaturen uppemot -5 idag, helt otroligt! Helt sjukt hur varmt -5 kan kännas när det varit väldigt kallt under en längre tid. Det var så klart tvunget att firas med en cykeltur, och dagens etapp fick bli den 16km långa TOA-triangeln (Det är trevligare än det låter; Torsång-Ornäs-Alsbäck), en riktig klassiker. Jag brukar nog underskatta den sträckan och tänka "Nej men usch, inte den där igen". I själva verket åker jag sällan runt hela "triangeln", men Ornäs-Torsång använder jag ju nästan alltid om jag ska söderut och Ornäs-Alsbäck brukar användas om jag vill få lite omväxling från den vanliga vägen mot Borlänge. Mellan Torsång och Alsbäck har jag därför inte åkt alls lika mycket, men jag gillar dock den sträckan ganska mycket om man bara slipper motvinden eftersom det är ganska öppet landskap där.

Hur som helst så startade jag från Ornäs vid sisådär 13.00 och det var riktigt skönt fram till Uvberget. Där fick jag världens sidvind och massor av snö blåste ner från träden rakt i ansiktet. Inte så trevligt! Men därefter blev det återigen riktigt skönt och så förblev det hela vägen förbi Torsång, Skomsarby, Kårby, Fjäkelmyra och allt vad byarna nu heter. Cykelvägen från Uvberget förbi Torsång och vidare mot Alsbäck var riktigt fint plogad och grusad. Det kan man inte säga om cykelvägen genom Ornäs...! Plogad var den ju men det verkar vara ett tag sen, det var en hel del nysnö som man bara slirade i. Drygt en timme tog det att åka dessa 16 km och jag hade gärna varit ute lite längre om jag hade haft tid!

Mellan Ornäs och Torsång.

En bil i Torsång som hamnat lite fel...

Dalälven var i stort sett helt istäckt nu, det var bara små öppningar på vissa ställen.

Ett snöigt Alsbäck.

Masten vid Dalsjön som ligger i mitten av "TOA-triangeln". Den syns från de flesta ställena på sträckan! (Lite svår att se på den här bilden kanske, men den är uppepå berget)

"TOA-triangeln"

Vintercykling

Jag har legat lågt med cyklingen under hela november, det har varit så jävla kallt i över två veckor nu! Sedan den första snön kom för sisådär två-tre veckor sedan så har den dessutom legat kvar, ganska ovanligt. Den brukar ju alltid smälta bort i början... Men idag trotsade jag kylan, jag var bara tvungen att få cykla igen! Så i minus 5 och kalla nordanvindar styrde jag mot Domnarvet eftersom jag skulle hälsa på farfar.

Vindarna märktes knappt, hade sidvind eller möjligtvis lite halvt medvind på ditvägen. Gamla Faluvägen var inte jättetrevlig att cykla, det var ju visserligen inte speciellt isigt i hjulspåren men vägrenen var desto sämre och det är inte kul att trängas med bilarna i hjulspåren heller. Som tur var så var det väldigt lite trafik så det blev en skön cykeltur trots allt! Jag fasade lite för hemresan eftersom jag var säker på att få isande motvind, men tro det eller ej: det blåste inte alls speciellt mycket! Jag hoppas nästa cykeltur blir av inom kort, så jag inte väntar tre veckor igen. Måste ju hålla igång lite!

Tyllsnäs udde

Söndagen spenderades med lite cykling i kylan, även om det blev lite väl kort. Cyklade hem till min mormor på förmiddagen och på eftermiddagen tog jag en liten tur på 12km till Tyllsnäs udde och tillbaka, innan jag åkte hem. Så dagstotalet slutade väl på ungefär 28km, uppdelat på tre cykeltillfällen.

Vid Tyllsnäs var det för övrigt ganska öde, men några husvagnar stod på campingen faktiskt! Vädret var verkligen perfekt, bortsett från att det blåste kallt. Vi har haft väldigt många fina höstdagar i år måste jag säga, men nu kanske det är slut på det. För tillfället vräker snön ner och marken är helt snötäckt, kul kul... Men lite snö hindrar mig väl inte från att cykla, någon tur då och då blir det ändå :)

Tyllsnäs udde, campingplatsen.

Min sträcka från Mjälga (Borlänge) till Tyllsnäs och tillbaka.

Källviksbacken

Dagen bjöd på ännu en cykeltur i strålande höstväder. Först var jag tvungen att byta slang på mitt däck då jag länge haft pyspunka som nu blivit så pass stor att det var omöjligt att cykla några längre sträckor. Sedan bar det iväg via Lilla Ornäs till Olsbacka, vidare upp på Karlsviksberget och ner till Tallen. Valde att ta en sväng upp på Källviksbackens topp (Faluns alpinanläggning), där jag njöt av underbar utsikt mot Falun och över Runn! Tog mig sedan ner mot Källviken och åkte Runnleden via Hinsnoret och Storsund tillbaka till Ornäs. 28 kilometer blev det, under de knappt två timmarna jag var borta. Medelhastigheten sjönk betydligt tack vare de dåliga grusvägarna som jag körde, Lilla Ornäs - Vassbo, Olsbacka - Karlsviksberget och den upp till Källviksbacken. Långa backar gjorde det ju inte lättare att öka medelhastigheten heller men det är bra för benen!

Den lilla Dammsjön vid Olsbacka där ett tunt islager redan lagt sig på skuggsidan.

Mycket vattenpölar efter gårdagens regn. Gick ju åtminstone bra att sick-sacka mellan!

Den sista branta backen upp till Källviksbackens topp.

Utsikt från Källviksbacken. Här vill jag åka skidor i vinter!

Ut på Runnleden strax söder om Källviken.

Solen började gå ner när jag åkte genom Storsund-Kyna.

Min lilla torsdagsrunda, 28 kilometer som sagt.

Gustafs och så vidare

Återigen söndag då. Den här veckan har jag faktiskt cyklat en hel del, mer än jag normalt brukar under den här årstiden! Både på tisdagen och fredagen valde jag att cykla omvägar hem från skolan. På tisdagen åkte jag söderut mot Lindan, vidare via Gylltäkt ut till Täkt. Här finns en hel del grusvägar som är totalt outforskade för min del. Jag fortsatte därefter upp mot Trönö och passerade Coop Forum innan jag åkte via Mjälga hem mot Ornäs. Vädret var verkligen kanonfint och jag hade gärna åkt längre än de 26 kilometer det blev.

På fredagen däremot så styrde jag norrut och åkte via Mellsta upp till Kvarnsveden. Jag hade inte något bestämt mål från början men fortsatte förbi Övermora till Ängesgårdarna (där de äntligen håller på och bygger cykelbana, vilket innebär att det finns cykelbana hela vägen mellan Borlänge och Falun snart!). Svängde därefter upp mot Vallmora och passerade Nedre Valsans södra ände. Vid Billingsnäs svängde jag återigen av söderut och åkte via Stråtenbo och Aspeboda hem. 30 kilometer blev det då!

Och så idag fick det bli en lite längre tur tillsammans med en kompis. Vi möttes vid caféet i Torsång och fortsatte därefter via Kårtylla till Gustafs. Jag tyckte att det var dags att prova lite nya småvägar även här, så vi svängde av och åkte via Våbäck till Backa. Riktigt trevlig liten byväg måste jag säga, med fin utsikt över Dalälven i början! Vid Backa svängde vi sedan av mot Rokällan, det är skyltat trots att det knappt finns några hus där. Antagligen är det väl bara en gård eller så som heter Rokällan, vad vet jag. Vi åkte under järnvägen och under riksväg 70 och följde sedan järnvägsspåret in mot Mora By. Nu var det dags för fika så vi stannade vid en busshållplats för att äta bullar och muffins som vi tog med - underbart! Jag hade för övrigt pyspunka så vi stannade flera gånger och pumpade, vilket vi även fick göra efter fikastoppet. Jag hade ju visserligen med en extraslang men eftersom man tog sig så pass långt emellan pumpningarna så tyckte jag inte det var värt att krångla med att byta.

Nu åkte vi via Naglarby, Yttre Svärdsjö och Rommeholen fram till Romme Travbana. Solen började gå ner så vi åkte direkt tillbaka hem till min kompis som bor i Hytting. Efter ett stopp där fortsatte jag sedan hemåt i mörkret. Totalt 45 kilometer, riktigt trevlig cykling :)

Höst vid Torsångs café. Uteserveringen bortplockad.

Dagens sträcka, 45km.

Gran Canaria!

Har vart tyst här ett bra tag nu! Jag har som bekant varit på Gran Canaria och efter det har det varit fullt upp med skola och orkesterspel, men efter ett skapligt bra avklarat Högskoleprov har jag nu tagit helg! Tänkte berätta om min lilla Gran Canaria-cykeltur!

Eftersom jag inte ville cykla själv så valde jag att boka ett cykelpaket via Free Motion, ett tyskt cykelföretag i Playa del Inglés på södra Gran Canaria. Tyvärr fanns inget paket i mellanklassen, antingen var det "väldigt lätt" eller "medelsvårt" vilket jag absolut inte skulle klara av då jag inte är någon direkt träningscyklist utan mer hobbycyklist. Så jag bokade "Easy Tour - Lake tour", en 36 kilometer lång tur med start mitt på ön uppe i bergen, dit man fick åka buss.

Klockan 09 i tisdags var jag på plats i Playa del Inglés och tog plats i den lilla bussen med en släpvagn full med cyklar. Två tyska guider var med på resan uppför de slingriga bergsvägarna och som tur var så guidade de även på engelska eftersom jag var med. Min mamma var för övrigt också med, men i övrigt var det bara 18 tysktalande med i gruppen! Så lite utstött kände man sig ju. Nåja, runt 10.30 var vi uppe nära Gran Canarias högsta topp, vid Ayacata (1200 meter över havsnivån), där cykelturen hade sin startplats. Efter en genomgång om hur man använder cykelns bromsar, växlar och hur man ska justera sadeln (ganska tråkig info om man någon gång har cyklat på en 24-växlad cykel...) så var vi igång! Eftersom det var en "easy tour" så gick det i princip uteslutande nerför. Det var helt underbart att nästan aldrig behöva trampa, bara glida och bromsa! Omgivningarna med alla bergen kändes verkligen imponerande att cykla i. Ganska ofta gjorde gruppen små stopp då guiden berättade något om växtlivet, ursprungsbefolkningen eller liknande.

Strax efter starten från Ayacata längs väg GC-606.

Presa de las niñas.

Framåt lunch så passerade vi Presa de las Niñas, Flickornas sjö. Antar att detta var anledningen till att turen hette "Lake tour" - det var en fantastisk sjöutsikt! Guiden varnade här för att turens "värsta" uppförsbacke skulle komma, och visst gick det uppför men jag kan knappast påstå att det var någon större utmaning. Brantare backar finns inom några kilometer från mitt hus i Sverige! Jag hade gärna gett mig in på att cykla lite mer uppför, men nu var det ju som sagt "easy tour". Väl uppe på krönet stannade vi och åt lunch i form av baguetter som bussen hade med sig (den körde efter oss, så om man inte orkade cykla mer kunde man få åka med).

Efter lunch började det gå nerför på riktigt. Jag vet inte vilken höjd vi befann oss på när vi åt, men nu började vi nedstigningen mot havet. Tog det ganska lugnt i serpentinerna, men det gick ändå skapligt snabbt och utsikten var verkligen fantastisk. På bilden här nedanför är de "värsta" serpentinerna, och i bakgrunden skymtar man byn Mogán långt nere i dalen. Lovely!

Jag framför Mogándalen.

Huvudvägen genom Mogán - trångt och mysigt!

Snart passerade vi genom den trevliga byn Mogán, tyvärr utan att vi fick stanna. Strax efter Mogán stannade vi dock för att besöka en väderkvarn, inte så jätteintressant kanske men omgivningarna var fina. Nu var man i princip helt omringad av berg, eftersom vi cyklade genom Barranco de Mogán, Mogándalen. Snart var vi framme vid utkanten av Puerto de Mogán och nu såg man havet! Här slutade cykelturen och våra 36 kilometer var nu avklarade. Det var en kul upplevelse och jag vill helt klart cykla i denna typ av landskap igen!

Karta över hela sträckan.

Karta över den krokigaste sträckan. Svårt att hitta något likande i Sverige!

Tisdagstur

Min tur till Sunnanö blev en dag försenad men idag blev den iallafall av. Det är min sista dag i Sverige innan vi åker till Gran Canaria så det gällde ju att passa på. Slutade tidigt och styrde direkt iväg längs Borlänges gula cykelled (den följer riksväg 70 fast går i villaområdena på sidan + genom centrum, så den brukar bli ganska välanvänd av mig åtminstone) söderut mot Åselby. Vid Stora Tuna kyrka upptäckte jag att Sverigeleden tydligen fått en ny sträckning genom Borlänge, det måste undersökas vid lämpligt tillfälle! Svängde av mot Berg och Torsång och därefter förbi Torsångs kyrka mot Sunnanö. Åkte ett varv medsols, dvs jag svängde vänster direkt jag kom fram till Sunnanö. Denna väg är en liten trevlig grusväg, på vissa håll väldigt stenig men jag tycker den är trevlig ändå! Den går ganska snart in i ett skogsparti men det står inte på förrän skogen öppnar sig och bjuder på utsikt över Ösjön. Vid Nordanö (strax norr om Sunnanö) når man åter den asfalterade huvudvägen och här svängde jag tillbaka ner mot Sunnanö och Torsång. Här bjuds man istället på utsikt över Runn, Sunnanö ligger nämligen mittemellan de två sjöarna (som dock egentligen är samma sjö, förbunden av ett sund vid spetsen av Sunnanö). Väl tillbaka i Torsång igen så valde jag att åka direkt mot Ornäs. Fick dock en liten idé om att åka via den lilla traktorstigen förbi Dalsjön, så det blev en liten avstickare på slutet. 27 kilometer landade sträckans längd på, lite lagom sådär!

Sol igen

Dagen bjöd på strålande höstsol och benen ville gärna ge sig ut på cykeltur. Jag hade dock inte tid till så mycket eftersom jag skulle hem till en kompis i Borlänge, men jag passade på att ta cykeln dit åtminstone. Med en omväg så klart! Eller två, en på ditvägen och en på hemvägen. Inte några långa omvägar men... Totalt blev det 23 kilometer, raka vägen hade väl varit.. tja.. 18 kanske. Men all cykling är väl bra! Snart åker jag till Gran Canaria och där blir det förhoppningsvis några mil också, dock på en hyrcykel men vad gör det? Kul blir det!

Imorgon om det är hyfsat väder så tar jag nog en cykeltur till Torsång och Sunnanö efter skolan. Alternativt runt Vikasjön om jag orkar, men det är betydligt längre.

Åkervägen mellan Dalsjö och Kälarvet.

Dagens lilla Borlängetur.

Kort

Orkade inte cykla till skolan imorse heller, men kompenserade det delvis nu på kvällen med en kortare runda till Lilla Ornäs och sedan ett varv runt "riktiga" Ornäs. Det är skönt att cykla på kvällen, när höstvindarna har lugnat ner sig lite. Även om sträckan bara blev 7,2 kilometer.

Rälsleden

Mycket riktigt så bjöd gårdagen på en cykeltur i nordlig riktning som planerat. Klockan 09.30 startade jag från Ornäs i lätt dimma och styrde mot Falun längs Runnleden. Det var lite kyligt men man blev snart varm ändå. I Hinsnoret lämnade jag Runnleden och hakade istället på Sverigeleden för fortsatt färd in till Falu centrum, via Källviksbacken och Främby. Stannade en liten stund på stan innan jag gav mig iväg mot Rälsleden, en cykelled (visserligen oskyltad) som går på den gamla banvallen mellan Grycksbo och Rättvik. För att komma till Grycksbo valde jag att åka via Kålgårn, Bojsenburg och Lövhyddan för att ta mig till Gamla Fruns väg. Denna är avstängd för biltrafik och är alltså utmärkt för oss cyklister att använda på sträckan Falun-Grycksbo. Gamla Fruns väg är lagom kuperad och har en relativt bra grusbeläggning.

Massor av änder vid Kålgårn i Falun.

I början av Gamla Fruns väg. Det går mycket uppför några kilometer.

Snart var jag framme i Grycksbo och passerade pappersbruket, som för övrigt syntes på långt håll. Grycksbos "centrum" var otroligt dött och jag skyndade mig förbi för att haka på banvallen vid dess början i Tanshöjd. Det märks att man inte rustat denna för cyklister, men som MTB-led är den perfekt. Det bästa med leden är att den går otroligt naturskönt intill massvis av sjöar! Dessutom rinner små bäckar i stort sett överallt så hela tiden kan man höra porlande vatten intill vägen. Ungefär 22 kilometer efter Falun (dvs 40km hemifrån) kom man upp alldeles intill sjön Gopen. Jag visste då att jag närmade mig Sågmyra, vilket var riktigt passande eftersom jag hade tänkt stanna och äta lunch där, och nu började jag bli riktigt hungrig! Snart passerade jag viadukten under vägen Sågmyra-Rexbo och strax därefter stannade jag på baksidan av Lager 157 vid ett fint beläget litet bord.

Rälsleden vid sjön Gopen utanför Sågmyra.

Min rastplats i Sågmyra.

Det var väldigt gott att äta min medhavda pasta med bacon men det blev snabbt kallt när man satt still, så jag skyndade mig att äta upp för att fortsätta norrut. Med 27 cyklade kilometer från Falun antog jag att jag var ungefär halvvägs, eftersom jag läst tidigare att Rälsleden skulle vara ungefär 54km lång. Vägens absolut sämsta sträcka kom omedelbart efter Sågmyra, grusvägen övergick till stora stenar som man bara slirade i. Detta i sin tur övergick till en gräsbelagd stig bland igenväxta och nedfallna träd. Här inträffade en stor katastrof: min kära GPS-cykeldator flög av på grund av det knöliga väglaget, och krossades sekunden senare av cykelns bakhjul... Jag gick långsamt fram mot den, där den låg med framsidan nedåt. När jag vände på den fick jag se skadornas omfattning: skärmen var sprucken och ingen text syntes utan det var ersatt av en stor svart fläck. Det var inte så kul, cykeldatorn var dyr och har verkligen varit otroligt rolig att använda. Den visade sig dock funka, men eftersom jag inte kunde se vad det står på skärmen så var det ju halvt värdelöst. Blir till att köpa en ny!

Träden växer tätare och tätare i skogen norr om Sågmyra.

Nu hade jag inte längre någon GPS-funktion och eftersom det var mulet hade jag inte heller solen att navigera efter, så det var lite frustrerande att inte veta i vilken riktning jag rörde mig. Det var dock aldrig någon fara för att åka vilse, det är lite svårt att komma bort från en banvall. Bortanför Hyttkvarn övergick banvallen i en bredare grusväg, som följde den fd. järnvägens sträckning. Detta var en av de tråkigaste vägar jag nånsin åkt! Den gick långa sträckor spikrakt, med lite uppförslutning så klart. Ibland kom en liten kurva, bara för att följas av ännu en oändligt lång raksträcka. Jag kunde dock hålla en ganska bra fart förbi Slättberg, sjön Brossen och Salutjärnen. Därefter var jag uppenbarligen framme vid Västgärde utanför Rättvik! Skogen lättades upp och det började gå nedåt (visserligen på en väldigt knölig sandstig). Snart var jag framme vid riksväg 70 vid Utby där banvallen i stort sett slutar och övergår i åkermarker. Jag ville ju dock inte cykla på riks-70 så jag vek av österut, upp för en relativt brant backe, korsade riksväg 80 och kom till Altsarbyn. Här började den riktigt långa nerförssträckan mot Rättvik med underbar utsikt över Siljan!

Alldeles vid banvallens slut utanför Utby. Siljan i bakgrunden.

Utsikt från Altsarbyn.

Strax nådde jag Gärdebyn och åkte på parallellvägen till riksväg 70 in till Rättviks centrum. Här var det marknad, det är väl en av landets största tror jag? Anledningen till att jag åkte hit just nu var dock inte för att jag själv skulle på marknad, utan för att få skjuts av familjen hem eftersom de besökte marknaden. Hade det varit lite varmare och jag hade mått lite bättre skulle jag nog cyklat hem också, men det hade blivit för drygt. Jag cyklade trots allt över 70km för att ta mig dit! Dessutom cyklade jag från Borlänge och hem senare på eftermiddagen, så dagstotalet blev 79km. Så långt har jag nog inte cyklat sedan sommarlovet... sjukt.

Enån vid Rättviks centrum.

Sträckan Falun-Rättvik. Ornäs-Falun ingår inte i kartan men jag cyklade ju även den sträckan ;)

Helg!

Då var det helg igen då! Jag har inte känt mig så bra idag heller men jag hoppas på att må okej imorgon. Då planerar jag en cykeltur ifall vädret tillåter, det lutar åt att bli norrut. Mer om det får ni veta efter att jag genomfört turen! Räknar med att åka uppemot 70km åtminstone, men det visar sig imorgon. Borde även byta mina bromsklossar, jag köpte nya för några dagar sen. Får se om jag orkar imorgon, det är iallafall inte så akut än. Blir värre när cykeln inte går att bromsa längre...

Ännu bättre väder!!

Ja den här dagen bjöd på ännu bättre väder, inte ett enda moln var på himlen under hela dagen så vitt jag kunde se!! Jag var inte i toppform men var åtminstone tvungen att ta en liten omväg på hemvägen, hade egentligen tänkt att åka över Torsång. Men när jag hade hunnit bort till Åselby blev jag istället medbjuden på en fika på stan med två kompisar, så jag lade om rutten och styrde istället mot Järpbo för att komma tillbaka till centrum, men dock med en liten omväg. Väl framme i Järpbo bestämde jag mig för att testa att åka på en liten grusväg tvärs över åkrarna bort mot Södra Backa, vilket visade sig vara ett bra val. Jag åkte visserligen fel först och kom fram till en vändplan, men jag åkte tillbaka en bit och svängde av från den ursprungliga grusvägen och vips så var jag borta vid Södra Backa på nolltid. Vägen var riktigt trevlig, fin terräng, fin natur och bra underlag. Helt klart värd att cykla!

Efter fikapausen åkte jag hemåt via nya Torsångsvägen förbi Alsbäck och Dalsjö. Dagstotal slutade på cirka 30 kilometer, det får vara helt acceptabelt med tanke på att kroppen inte var i toppform som sagt!

Vägen mellan Åselby och Järpbo.

Jaha, här tog det stopp!

Mysig grusväg.

Eftermiddagens sträcka.